I år deltog Ankarstiftelsen stolt i COP 16, FN:s konferens om bevarande av biologisk mångfald, som hölls i Cali, Colombia – ett land som är centralt för Ankarstiftelsens arbete. Med sin Amazonasregnskog är Colombia ett av världens mest biologiskt mångfaldsrika länder och står för en betydande del av de 70 % av jordens biologiska mångfald som är koncentrerad till endast nio länder.

Ankarstiftelsen representerades av vice ordförande Ingrid Brauer, som deltog i COP 16 tillsammans med Entropikas chef, Angela Maldonado. Entropika är internationellt känt för sina vattenprojekt, men organisationens huvudsakliga mål är att bevara biologisk mångfald. Detta innefattar bekämpning av illegal jakt på vilda djur, forskning om sjukdomsspridning och utveckling av olika bevarandeprogram. Utöver detta driver Entropika utbildnings- och sociala initiativ, stärker det civila samhället, förespråkar strängare miljö- och djurskyddslagstiftning och främjar samarbetsforskning. Som den enda miljöorganisationen baserad i Leticia, djupt inne i Amazonas, spelar Entropika en avgörande roll i att skydda detta betydelsefulla ekosystem.

Ankarstiftelsens vice ordförande Ingrid Brauer

Angela Maldonado hade en nyckelroll vid COP 16, med stöd från Svenska missionsrådet. Hon deltog i det nationella mötet för intressenter inom djurskydd och välfärd och presenterade “Tvärvetenskapliga strategier för att skydda vilda djur vid gränsen mellan Colombia och Peru” under panelen “Forskning om djurskydd och välfärd.” Mötet, som organiserades av Colombias miljödepartement, markerade en viktig milstolpe för att stärka djurskyddsarbetet i hela landet. Angela betonade det akuta behovet av innovativa och tvärvetenskapliga strategier för att skydda biologisk mångfald och bekämpa exploateringen av vilda djur i Amazonas.

Entropikas chef, Angela Maldonado

Colombias president Gustavo Petro satte tonen för konferensen med sitt inledande tal, “Fred med naturen”, där han lyfte fram sin ambitiösa vision om biologisk mångfald som en hörnsten i planetens överlevnad. Han hyllade också urfolket, såsom Kogi-folket i Sierra Nevada, som ser sig själva som jordens förvaltare, och framhöll det globala ansvaret att skydda biologisk mångfald. Trots inspirerande ord kommer det att bli en stor utmaning för Colombias miljöminister att omsätta denna vision i konkret handling under de kommande två åren.

Höga förväntningar, begränsade framsteg

Med nära 25 000 deltagare var förväntningarna höga efter de åtaganden som gjordes vid det tidigare COP-mötet för två år sedan. Länder hade lovat att utveckla nationella handlingsplaner för att uppnå 23 mål för biologisk mångfald och gemensamt skydda en tredjedel av planeten. Tyvärr hade endast cirka 40 av de 197 deltagande länderna lämnat in sina planer, och Sverige var bland de som inte levde upp till sina åtaganden. Vid ett kort möte med den svenska regeringsdelegationen fick vi svaret att Sverige kommer att färdigställa planen nästa år.

Globala röster och sammanlänkade kriser

Konferensen samlade ett brett spektrum av intressenter för att dela sina perspektiv:

• Regioner: Senegal (Afrika), Kambodja (Asien), Jamaica (Karibien), Ungern (EU), Schweiz (representerade Storbritannien, Australien, Kanada, Israel och Korea) samt Maldiverna (små öar).

• Sektorer: Brasilien (störst biologisk mångfald), Saudiarabien (representerade 22 länder), urfolk, kvinnor, NGO:er, företag, universitet och ungdomar.

Diskussionerna kretsade kring de sammanlänkade kriserna klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald. Ett huvudtema var att säkra finansiering för bevarandearbetet, där många länder från det globala syd argumenterade för att det globala nord bör återbetala sin ekologiska skuld. Transparens i rapportering och debatter om tillgång till DNA och genetiska resurser var också i fokus. Ett anmärkningsvärt framsteg var upprättandet av Cali-fonden, som är avsedd att återföra vinster från genetisk forskning till ursprungsländerna. Även om deltagandet i fonden är frivilligt utgör den ett steg framåt.

Urfolkens röster och framtida samarbete

En stor framgång vid COP 16 var beslutet att ge urfolkens representanter en permanent röst i beslutsfattandet kring biologisk mångfald. Den starka kopplingen mellan urfolkens förvaltarskap och biologisk mångfald understryker värdet av deras hållbara praxis och traditionella kunskap.

Utöver förhandlingarna innehöll konferensen föreläsningar, paneldiskussioner, rundabordssamtal och nätverksmöjligheter från tidig morgon till sen kväll. Dessa parallella sessioner utforskade strategier för att bygga en mer hållbar och rättvis framtid för nuvarande och kommande generationer.

Trots att konferensen avslutades innan viktiga beslut kunde fastställas – på grund av logistiska begränsningar för många delegater – finns det hopp om fortsatt framsteg genom kommande digitala uppföljningsmöten. COP 16 erbjöd en ovärderlig plattform för kunskapsutbyte, samarbete och att förstärka det gemensamma engagemanget för bevarandet av biologisk mångfald.